Citat från Region Stockholms riktlinjer i budget 2020 

Båtplan Stockholm 2025

Region Stockholm ska
Foto av Anders Bengtsson

Båtplan Stockholm

Båtplan Stockholm handlar om hur man kan ställa om hela Stockholms skärgårdstrafik till 100% emissionsfritt med el eller vätgas som drivmedel.
Den utgår från de riktlinjer som Region Stockholm har beslutat om för omställningen av skärgårdstrafiken när det gäller klimat, miljö och attraktiv kollektivtrafik.

Ny teknik gör det möjligt att genomföra detta till en lägre kostnad än om man fortsätter med befintlig fartygsflotta och använder biodiesel.  
Investering i nya fartyg och ombyggnad av halva flottan ligger på 1,5 miljarder, vilket finansieras via Infranode och Vattenfall utan att belasta Regionens budget.

För att tala klarspråk så kostar det inte att ställa om flottan till emissionsfritt - ingen koldioxid, ingen kväveoxid och inga partiklar, som annars skadar klimat och miljö. Omställningen är lönsam och det finns därför starka skäl att börja omgående och sikta på ett genomförande till 2025.
Då behåller Stockholm ledartröjan. 
 

Utnyttja den nya tekniken fullt ut 

Nya fartyg med skrov i kolfiber med luftkudde som lyfter fartyget och minskar vattenmotståndet, nya batteritekniken och nya vätgastekniken gör det möjligt att sänka energiförbrukningen med 80 procent och radikalt minska emissionerna.

Optimal drift genom en ny mix av fartyg

Den nya flottan byggs upp av fyra huvudgrupper av fartyg: nya snabba och emissionsfria fartyg, fartyg ombyggda till vätgasdrift, nya eller ombyggda långsamma fartyg med batteridrift, historiska och utvalda andra fartyg för peak-shaving med smart HVO, som ger bättre beläggning och bättre ekonomi.

Kombinationen ny teknik och ny flotta gör klimatomställningen lönsam

En sådan ny flotta kommer att få väsentligt lägre energikostnader än en fortsatt drift med nuvarande fartyg, som måste ställas om till 100 procent HVO-drift. Investeringarna på 1 500 miljoner kronor i nya fartyg/infrastruktur är företagsekonomiskt lönsamma.

Ny extern och långsiktig finansiering

Region Stockholm har i sina budgetriktlinjer efterlyst samfinansiering från externa partners. Två starka aktörer, Vattenfall och Infranode, är beredda att engagera sig långsiktigt för att säkra klimatomställningen och den utbyggda kollektivtrafiken.

Den nya skärgårdsflottan

23 Snabba
BB Green 24

Nya effektiva och snabba, emissionsfria fartyg.
BB Green24 toppar 35 knop med minimala vågor.
marchfart > 25 knop

11 Ombyggda vätgas

Utvalda existerande fartyg drar ner på farten och byggs om till vätgasdrift, Dessa används även för isgång och godstransporter.
marchfart <12 knop

16 Långsamma
elfärjor

Vissa nya fartyg och äldre långsamtgående pendelfartyg byggs om till eldrift med marschfart
 <12 knop

12 Peak shaving fartyg

Historiska och vissa andra fartyg används för peak-shaving med smart HVO.
Peak-shaving används till att kapa belastningstoppar. 

FAQ Båtplan

Dieselmotorer är förbränningsmotorer och avgaserna består av koldioxid och annat. HVO släpper ut lika mycket koldioxid som fossil diesel men anses koldioxidneutralt eftersom alternativet är att tex. biomassan annars hade legat kvar på marken och ruttnat under avgivande av koldioxid.

På längre rutter än c:a 15 sjömil (30 km) blir det för tungt och då är vätgasdrift bättre. Annars går det bra och är mycket ekonomiskt.

Nej, med de snabba energieffektiva fartygen blir det snarare bättre service genom kortare restider och troligen också fler avgångar.

Därför att det finns inga andra planer än att övergå till HVO.
Regionens mål är fossilfritt - inte emissionsfritt.

Skärgårdsflottan förbrukar idag 15 miljoner liter diesel per år och orsakar utsläpp av 40 000 ton koldioxid per år vilket motsvarar 8 % av sjöfartens utsläpp i Sverige. 20 % av den förbrukade dieseln är idag biodiesel, HVO, som anses koldioxidneutralt.

Det finns planer på ett antal vätgasstationer i Skärgården. Vätgasen görs med vatten och elektricitet som kan produceras lokalt med vind- och solkraft.

 Skärgårdsflottan använder i dag HVO till 20 %. Nackdelarna med detta är fortsatt miljöbelastning, hög kostnad och risken att brist uppstår. Idag använder Sverige 35 % av världens tillgång på HVO men står för endast 3% av Europas driftvolym och vid brist måste man återgå till fossil diesel. HVO bör därför endast användas där det behövs bäst och det gäller då de historiska fartygen och peak-shaving fartygen.
I övrigt bör man ställa om så snabbt som möjligt till el- och vätgasdrift. 

Ja, om man inte gör något mer. Vårt förslag är att ha extrafartyg för belastningstoppar och att ha bokningsappar för att säkerställa att man kommer med en viss avgång.